Raj-Raj

Sitter och relaxar med en kopp kaffe på jobbet. Scorpions "still loving you" på radion. Lugnet före stormen. Skall ut och supa skallen i bitar med en fd arbetskamrat, några av hans och så J-Dog.

Får ett grepp om hur illa däran jag är när jag redan nu har börjat tycka det är jobbigt att hon skall ha semester om en vecka. Sju dagar. Sen då?

I morgon skall jag göra första halvårets välgärning genom att åka till ex svärmor och grilla med henne och hennes två andra barn. Exet på behörigt avstånd. Henne har jag verkligen förträngt. Känns knappt som hon överhuvudtaget existerar. Lackade ur när hon ringde igår och var helt hysterisk över att ha fått två stycken telefonräkningar (jag skickar posten till henne då och då) och den ena hade gått ur datum. Snäll som jag är betalade jag hennes jävla räkningar och pratade i korta meningar, önskade god fortsättning och adjö. Förhoppningsvis slipper jag höra från henne mer. Det är nya kort nu. Ny giv. Nya förutsättningar. Nya insatser. Place your bets.

Okej. Analys.

Om jag har räknat rätt så har jag haft fyra längre förhållanden. Med längre menar jag på omkring ett år eller längre. I samtliga fall har efterträdaren varit bättre än företrädaren. Det är ett gott tecken! Samtidigt funderar man över hur många gånger jag är tvungen att byta innan det är gott nog.

I och för sig "byter" man inte, men i alla fall. Skulle det utveckla sig i en angenäm riktning med det projektet som är på programmet just nu ser jag en annan skrämmande trend. För om det nu blir så så är det andra gången i rad jag stjäl någons madam. Fast man stjäl ju inte heller förstås. Man väljer väl fan själv... är det inte så? Tacka för det.

En kompis bad mig uppskatta mina odds i projektet. Jag drog till med 50/50. Men det där skiftar känns det som. Idag blåser vindarna mitt håll.

Citat från AÅ får avsluta "Jag tar ett steg åt höger, jag tar ett steg åt vänster, jag tar ett steg rakt fram, men jag stegar aldrig bakåt igen". Här kan ni ladda ner den.

Martin Martin Martin

I dagens Metro
Insändare

"I tisdags gjorde jag en kul sak på pendeltåget. Jag klev på i ena änden och gick genom tåget, vagn efter vagn och räknade alla som satt med sina regnvåta skor på sätet mitt emot. På ett enda tåg hittade jag 53 personer; barn, ungdomar, vuxna, svenskar, invandrare, kvinnor och män. Skönt att se att det trots allt finns vissa saker i samhället som förenar oss alla, nämligen den totala avsaknaden av vanligt folkvett. Det är kanske dags att sätta ner foten, på mer än ett sätt..." - Martin

I Dagens Akut Insikt
Bemötande

Kära Martin. Du är dum i hela huvudet, motivering följer. För det första så tycker du att det är en "kul sak" att gå igenom ett helt pendeltåg och räkna folk som har fötterna på sätet. Det är varken kul eller friskt. För det andra har du noterat och analyserat det som från första början är helt vrickat, vilket gör det hela än mer idiotiskt. Akut Insikt vill därtill tillägga att den ironiska ton du antar i slutet av din insändare känns ganska malplacerad. Slutligen vill jag bara tala om för dig att det i begreppet "vanligt folkvett" inte ingår att leka polis på pendeltåget. Slutsats: uppsök närmaste psykakut.

På köksbordet. I soffan. I sängen. Återbesök alltså. Man tackar.

Hon undrade om jag menade allvar med det vi håller på med. Jag trodde faktiskt att om det var något jag visat så var det i alla fall inte att jag uppfattar det som en rolig grej eller ett skämt att strula till det med en gift arbetskamrat.

Jag skall erkänna att jag varit ganska cynisk i mina tankar kring det täcka könet från och till jävligt länge. Och så dyker det upp en som är vettig, snygg, vältränad och smart... hmmm, och inte helt jävla handikappad mellan lakanen. Ja... och så gift då förstås.

Puss på er.

Jag åker ju som bekant tåg till jobbet. En jävla bit. Jag har funderat på om konduktörerna har gått en särskild kurs i hur man väcker folk som sover på tåget för att klippa biljett. Det verkar nämligen så.

Jag sover alltid, alltid på tåget. Sätter mig direkt för att sova, man kan ju inte så noga veta när konduktören behagar dyka upp. Nästan samtliga väcker en genom att väldigt varsamt lägga handen på ens axel, precis lagom för att man skall väckas, men inte så man blir skrämd.

Så frågan är om de har lärt sig det på en kurs eller om de utvecklar denna förmåga med åren genom att väcka folk på "fel" sätt.

Och vad fan handlade det här om egentligen. Det som lät så bra i skallen.

Har inte riktigt fastnat i Oblivion än. Stort är det i vilket fall. Tyvärr är jag rätt sompig på förstapersonsspel. Det skall vara lite mer strategi för att vara min keps egentligen. Typ Sid Meyers Civilisation.

Lite vindrucken.
Allt är så jävla orättvist.
Allt som är viktigt är komplicerat.
Jag har köpt nya lakan.
Det finns stearin på mitt bord.
Och basilikavinegrette och fläskfilé i kylen.
Och en saknad.
EN SAKNAS.

http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,847416,00.html

Såna här nyheter måste man ju bara älska. Någon som vet om det finns någon särskild tidning gällande Ap-nytt som tar upp enbart sådana här historier? Apan hade alltså lärt sig röka på en cirkus. Bara det är ju komiskt så det förslår. Jag skulle lätt gå på cirkus om de hade en rökande apa. Apan blev sedan våldsam när han inte fick sina cigaretter (som oss skriver de) men det gick bättre när de gav honom öl istället.

Jag vet inte om det är bättre att ha en alkad apa än att ha en som röker en massa cigg...

Annars kunde tidningen rapportera om olika knivslagsmål aporna emellan och andra intriger.

Nu är det svårt att avgöra om det var ett bra eller dåligt tips, men i alla fall blev jag serverad två huvudvärkstabletter och två åksjuketabletter tidigt på morgonen dagen efter midsommarafton. Skulle hjälpa mot bakfyllan, i och för sig vet jag inte hur pass jävligt det hade varit om jag inte fått dom, men särskilt illa blev det inte. I vilket fall är det något som måste utvärderas ytterligare.

P.s AÅ, jag har börjat lira Oblivion nu och det verkar lovande.

Vits vats fillibombombom

En del har svårt för såna som skiftar från gravallvarlig till tramsnisse på en sekund. Jag är en sån. Alltså en som skiftar. Kan sitta på jobbet i nåt möte och diskutera något "viktigt", man slinker in på nåt annat och så vips, så kommer det. Idag till exempel frågade en kollega mig den fråga man måste fråga idag eller den här veckan (om man inte skall anses helt wacko). Nämligen vad jag skulle göra i midsommar.
-Jag skall åka till Gotland, sa jag
-Jaha, med båten idag eller?
-Ja, den går ikväll klockan 23.30.
-Ojojoj, då är du framme vid sextiden i morgon bitti då... ojojoj.
-Nä, den är framme vid kvart över två.
-Jaha, skall du åka snabbfärjan?
-Jo, för det finns bara snabbfärjor nu för tiden.
-Men... hur kommer du från båten sen mitt i natten då?
-Nej, jag hade tänkt ta livet av mig direkt jag kommit av båten i Visby så det är lugnt.

RADIOTYSTNAD
[hörde jag rätt...]
[kan det verkligen vara möjligt]

Inte en enda av tanterna fann denna lilla lustighet det minsta roande. Jag tror att de är såna som bara kan skratta åt vitser om man börjar med "Okej, skall jag berätta en rolig historia..." eller "har ni hört den här om han som..." eller "Det här är en rolig historia jag hörde..."

Så att de liksom vet att när historieberättaren slutar berätta, då har det roliga just varit (=skratta, annars tror folk du är dum i huvudet).

Jävla Olle Sarri

Maken till trassel har jag sällan varit med om. Var på Ica och köpte en dosa snus, hamburgerbröd, tre burkar sill och dagens Expressen med TV-bilaga. När det skulle till att betalas visar det sig att de har "teniskt fel" för att betala med kort. Eftersom jag typ aldrig har några kontanter så var jag rökt liksom.
"Jaja, du kan ställa dina varor här [ställer kassen intill kassörskan på bandet] så kan du hämta ut pengar i bankomaten och komma tillbaka och betala"

Knallar iväg till bankomaten som är fucking jävla satans stängd. Går till nästa bankomat, tar ut pengar. Åter på Ica stoppar jag in mitt snuskort [ja de har en sån där fiffig apparat som spottar ut snuset om man sticker in ett kort] och ingenting händer. Säger till att inget snus kom ut...

"vänta lite så kommer det en kille och hjälper dig"
...vänta...vänta...vänta...kille kommer.
"prova med det här kortet [får ett likadant kort som jag nyss provat]" Inget snus.
"jahaja, jadu... maskinen är det i alla fall ingen fel på".
"Kanske det du", säger jag "men något snus har jag i alla fall inte fått" varpå snubben öppnar apparaten och ger mig en dosa i handen.

Åter till kassan betalar jag [det som kassörskan hade fått för sig att det jag köpt kostade, vilket var fel belopp, men jag orkade inte bråka om saken eftersom det bara var ungefär en tjuga dyrare än vad det skulle varit] och kassörskan ger mig en plastkasse innehållande en Daim, fyra stycken lättmjölk och en limpa grovt bröd.

"Det här är inte vad jag köpt" sa jag.
"Funkade bankomaten här på hörnet" frågar kassörskan.
"Nej den var trasig, man får gå upp till den där [pekar i riktning mot den fungerande bankomaten] men hördu... det här är inte vad jag köpte, jag köpte sill, hamburgerbröd, snus och en tidning, du måste ha lämnat min kasse till någon annan [det var fler som fick springa fram och tillbaka till bankomaten]".
Inget svar [hon börjar bli märkbart stressad över hela situationen med växande kö och icke fungerande kortterminal.]
"Men du... jag kan komma tillbaka lite senare, han du gett min kasse till upptäcker väl att han fått fel och kommer tillbaka..."
"öööh, ja gör det... skriv ner ditt telefonnummer på den här lappen så ringer vi när dina varor är tillbaka" Sagt och gjort.

Nu sitter jag här med en dosa snus i enda inköp, vilken jag betalat 103 kronor för och väntar på att fucking Ica skall ringa och ni som satte pengar på att det skulle bli ett sopigt inlägg får typ jämna pengar tillbaka. Vinsten hämtas på närmaste Ica-butik.

Nu skall vi se här. Mitt idrottsintresse är egentligen väldigt diffust. Jag har försökt analysera det många gånger. Å ena sidan är jag endast intresserad av idrott för att jag förväntas vara det. För att kunna diskutera diverse sporter med alla sportnördiga polare. Tänk om hela skiten bara är en enda stor bluff. Att alla, som jag, bara kollar och håller sig uppdaterade bara för att ha något att snacka med polarna om.

Å andra sidan så gillar jag verkligen den underhållning "viktiga" mästerskap ger. Eller... jag gillar den unisona lycklighet som skapas. Gemenskapen av att verkligen intressera sig för samma sak. Den är så överbryggande. Man snackar fotbollsvm med Agda 65 som annars bara diskuterar aviga och räta maskor, man snackar med kassören/skan på Ica, med postgubben eller med fyllot på stan. Och alla har samma mål, alla är lyckliga så länge det går bra för Sverige och arga då det går dåligt. Och det ÄR ju spännande.

Men egentligen... har det någon som helst betydelse för mig om Sverige vinner VM eller kommer sist? Egentligen inte. Eller vad är poängen? Vill jag kunna skryta för mina utländska vänner om att Sverige minsann vann fotbollsvm 2006? Eller hockeyos. Eller tresteg. Eller damernas höjdhopp. Kanske jag vill, fast... nä. Däremot finns ju alltid sporten som samtalsämne även med de utsocknes.

Nästa vecka skall vi ses på tu man hand. Jag ser fram emot det. Allt till trots.

FTW - Turbonegro.

Fråga jag ställer mig: Kommer mitt 300:e inlägg (dvs nästa) vara extraorinärt bra eller lika sopigt som vanligt. Odds för att det blir sopigt som vanligt: 1,05, extraordinärt: 17,65.

Vill, vill inte

Det här är mitt 298:e inlägg på Akut Insikt. Jag tror att det är rekordet för mig i en blogg. Eventuellt hade jag planerat något extraspecial till det 300-ade inlägget, men jag vet fan inte vad det skall bli.

Skall jag vara ärlig så är mina inlägg betydligt sämre än när jag började i min första blogg (läste de inläggen för ett tag sedan). Jag vet inte. Dels vill jaginte upprepa det jag skrivit där som var lite underfundigt och dels så lägger jag inte ner tillräckligt med tid för att tänka igenom inläggen.

Snicksnackade med mitt ex på msn alldeles nyss, ärligt så frågar jag mig själv varför jag var tillsammans med henne över huvudtaget, ändå var det jag som blev dumpad. Typ. Kommer inte ihåg om jag skrev att jag var tvungen att säga till henne att göra slut... skit samma.

J-dog har inte svarat om han vill skriva nåt inlägg här då och då. Han är väl för viktig för det...

Jag vill se Thåström en gång till i år.

Jag vill se Depeche Mode på Stadion. [depesh moede, depesh mådd]

Jag vill vara full på Thåström.

I want to rule the world.

Jag vill inte göra någonting.

Någonting vill jag göra.

Jag kommer bli överkörd av en bil eller en spårvagn i trafiken och dö, mig som fotgängare.

A pain that i am used to är grejer det.

Jag vill se Depeche på stadion.

Vem är jag?

Du tror du är så jävla smart va?

Det här är så roligt så det är inte klok. Att de inte delar ut nobelpris i trams är en skymf. I alla fall. Värm upp era skrattmuskler, lute er tillbaka och njut av denna lilla filmsnutt.

Man märker att man blivit skadad av detta när man drömmer att någon berättar för en att farsan satt i fängelse när man var liten. Det var tydligen någon knarkhistoria sedan förr, sen hade myndigheterna kommit och sytt in honom retroaktivt. Varför de väntat med att sy in honom framgick inte, men man fick tydligen göra så. Aha, tänkte jag, det är därför man inte har några minnen av honom från de första fem-sex åren. Att jag typ inte har några minnen alls från den tiden kändes inte relevant.

Mitt vuxna jag tänkte helt kallt. Det där måste jag skriva om i bloggen i morgon. Komihåg, komihåg komihåg.

Jag vaknade förstås och var lite besviken över att det inte var sant. Vad skulle jag nu skriva om? Det är då man märker att man blivit skadad.

Hon frågade idag om jag ångrade att det hänt. Nej sa jag. Jag gör verkligen inte det. Det här kommer bli ett knepigt läge. Kommer jag gå vinnande ur det hela? Nej. Oavsett vad som händer känns det som. Eller så blir allt bara jävligt bra. Eller... så... nej... jag vet inte... Jag har dock redan för länge sedan konstaterat att jag är rätt hyfsad på att krångla till det för mig. Med det i åtanke är läget ändå rätt OK, som Henke skulle sagt.

Sådär ja. Efter tolv timmars sömn skall jag gå ut och sätta mig i solen och läsa Mästaren och Margarita. Tolv timmar är fyra timmar för varje gång. Tänk på det. Max sex gånger per dygn alltså. Det är tumregeln.

Paaaty paaaty

Först nu börjar jag vakna upp från festen från igår kväll. Det var en så kallad jobbfest. Ni vet en sådan där folk är otrogna på. Nu är ju jag singel så jag kan per definition inte vara otrogen. Infidel möjligtvis, och det skall väl översättas på samma sätt.

Vi var 13 stycken som åkte ut till en fd anställd som hade ställt till med kalas. Hon hade bakat och grejat så det nästan var som att vara på bröllop. Det var snittar, välkomstdrinkar, sallader, mat, olika sorters tårtor och ... sprit. Jag och chefen över mig tänkte att det var väl klokt om firman kunde stå för alkoholen på denna tillställning eftersom den typen av varor är ganska dyrt i detta kalla Sverige. Sagt och gjort. Vi införskaffade tre stycken bag in box och ett antal öl, det borde ju räcka till 15 som vi var inklusive värdinnan och hennes gubbe.

Nu visade det sig att värdfolket minsann visst hade planerat att stå för spriten. De hade också köpt tre bag in box, whiskey, konjak och gin. Need I say more? Det blev fan inte mycket gjort på jobbet idag. Whatsoever.

Jag vet inte varför jag skall ha dåligt samvete över det faktum att det gick lite för långt med en kollega som så att säga kan vara en infidel i den andra betydelsen. Hela vägen kan man till och med säga. Tre gånger. Inte vet jag... kanske håller någon på att skaka liv i min empati. Sluta med det!

Sebastian Fronda är en artist som faktiskt förtjänar större berömmelse än han har fått. Lyssna gärna på "Klick Klick" som är en riktig pärla.

Ljungberg odlar myten om sig själv ytterligare genom att icke åka med de andra spelarna i spelarbussen efter segermatchen mot Paraguay igår. Nejdå. Han åker solo i en bil efter bussen. Respekt.

En psykolog i morgonteve sa en klok sak appropå Hagamannen som jag inte tänkt på tidigare. morgonvärden, hallåan, reportern, eller vad vi vill kalla den som leder morgonsoffeprogrammen undrade hur man kunnat friskförklara Hagamannen. Det kan man väl undra kan man tycka. Det var då det kloka kom. Han sa nåt i stil med att man inte skall försöka definiera vad som är friskt utan vi skall definiera vad som är sjukt. Det innebär alltså att Hagamannen inte är sjuk per den definition vi valt att anta. Trots att jag inte tänkt på det på det viset förut känns det självklart att ta sikte på om någon är sjuk eller inte istället för om någon är frisk eller inte.

Man kan leka med tanken om det nu fanns en definition på vad som är friskt... Skulle man passera som frisk då? Skulle någon vara frisk? Skulle du vara frisk? Rent mentalt alltså.

Har lagt in nya mp3-låtar nu och livet är så mycket bättre bara för det.

Lyssnade inte så noga på vad Anna Vissi (Greklands bidrag i schalger-EM) sjöng i "Everything" när det begav sig. Här är ett utdrag från texten:

"As I look in your eyes
And I know
I'm still in love with…

Everything I hate
Everything you do
Everything I fear
Everything on you"

Det är själva poängen med låten. Hon hatar allt som har med dig att göra men älskar dig. Allt. Hatar. Allt. Jäklar anamma. Ändå fint på nåt vis. Och hemskt. Men det är väl så det är med kärleken om det vill sig. Du hatar den du älskar. Hur ofta har man inte sett det på Dr. Phil? Eller på kvinnojourerna. Eller hur är det med kärleken egentligen? Eller med hatet?

Kommentera mera, eller låt bli!

Det här inläggets syfte är egentligen en fråga till J-dog: har du lust att skriva du också här i bloggen? (vi fixar ett account till dig så du kommer in här också). Du behöver inte skriva så ofta.

J-dog är som bekant min enda bekanta, såvitt jag känner till, som exakt vet vem som ligger bakom Akut Insikt.

När jag ändå är här tänkte jag förklara mitt kommentarsbeteende. Surfar runt lite bland bloggar, vissa kommenterar jag, andra inte. Funderade på vad det är som avgör huruvida jag lämnar en kommentar eller inte. Så här tror jag att det är: jag kommenterar endast de bloggar vars innehavare jag anser skall få läsa min blogg. Läser ett eller ett par inlägg, dömer människan bakom (oftast för tid och evighet) och avgör huruvida han eller hon har rätt att läsa det jag skriver. Det paradoxala är att vem som helst som har tillgång till en internetuppkoppling faktiskt kan läsa det här, men jag vill liksom inte hjälpa på traven. Man kanske skulle kunna tycka att en besökare är en besökare är en besökare, men jag vill gärna sålla lite. I alla fall kunna inbilla mig att jag sållar lite.

Sååå, du som läser det här är sannolikt en i en noga utvald skara människor. Eller inte. Eller jo. Eller kanske. Äh.

Att jag sedan är så småsint att jag bara länkar (ute i marginalen) till de som länkat till mig (och inte till de som jag anser ha bra bloggar) är egentligen en fin gest bara. Egentligen vill jag inte länka till någon eftersom ni inte har att göra med vilka bloggar jag läser (om jag inte kommenterar dom då förstås).

Diverse

Det här är ju ingen nyhet precis, men varför är det samma människor som klagar över vintern som nu klagar över att det är för varmt? Vad vill de egentligen? konstant 22,3 grader, mulet medans de är inne och sol (med myckemycketmycket UV-strålar så de blir brunabrunabruna) när de vistas ute. Och så helst regn när andra har semester.

Jag vägrar klagar på att det är för varmt även om det skulle vara det. Sommaren är utan konkurrens den årstid som är helt jävla bäst. Däremot tar jag mig friheten att klaga över att det, trots vidgavelfönster, är åt helvet för varmt i min lägenhet. Jag bara väntar på att jag skall vakna på morgonen och ha dött i en hjärtattack.

Jag gillar Zlatan när han säger (angående "slagsmålet" mellan Ljungberg och Mellberg) att sådant händer "varannan dag" i Juventus. En vanlig svenne skulle säga att det händer "hela tiden", vilket är ett ganska oprecist uttryck. Hela tiden skulle kunna betyda hela tiden, att de slåss konstant, men lika gärna lite då och då. Varannan dag är naturligtvis inte sant, men man får i alla fall en uppfattning om hur vanligt det är.

är det någon som vet vad Olle ljungström lider av för sjukdom förresten? Som han ser ut borde det vara alla fatala sjukdomar typ. Någon? Som vet?

Förresten fick jag visa leg när jag köpte ett sexpack folköl i en närbutik i torsdags. Jag har inte bestämt mig för om jag skall känna mig förolämpad eller smickrad, men det lutar åt det förstnämnda.

Buuks

Snott från katt och blogg (länk i marginalen)

Vilka tre böcker köpte du senast (till dig själv)?
"Så går en dag ifrån vårt liv och kommer aldrig åter" - Jonas gardell
"Mästaren och Margarita" - Michail Bulgakov
"Tärningsspelaren" - Luke Rhinehart

Vilka tre böcker läste du senast ut?
"Mantecore" - Jonas Hassen Khemiri
"Så går en dag ifrån vårt liv och kommer aldrig åter" - Jonas gardell
"Det allra heligaste" - William Faulkner

Vilka tre böcker slängde du senast utan att läsa ut?
Har inte slängt någon bok överhuvudtaget, dessutom är det nog bara en enda bok som jag köpt som jag inte har för avsikt att läsa ut... kommer inte ens ihåg vad den heter.

Vilka tre böcker läser du just nu?
"Idioten" - Dostojevskij
"Vallmobadet" - Ernst Brunner (ingen bok jag egentligen vill läsa, men eftersom han är ingift i släkten så känner jag att jag får offra mig)
"Ett öga Rött" - Jonas Hassen Khemiri
Samt säker fem sex stycken till...

Vilka tre böcker ligger på sängbordet och väntar på att bli lästa?
De två som jag nyss köpt (se ovan) som jag än inte läst, samt de som är påbörjade men inte än utlästa. Och så lite facklitteratur inom filosofi som jag läser ganska sparsamt just nu.

Vilka tre böcker längtar du efter att köpa?
Hade jag längtat efter att köpa någon bok hade jag köpt den. Däremot längtar jag alltid efter bra böcker att läsa, såna som jag inte än känner till eller som ännu inte är skrivna.

Knivad

I morse vaknade jag av att en finne hade brutit sig in i min lägenhet och innan jag insett vad som hänt hade han stuckit in kniven i min vad, jag fortfarande liggandes i sängen. Rutinerad knivare som han var så vred han blixtsnabbt kniven ett kvarts varv inuti min vad och smärtan fullständigt exploderade.

Lyssnade på Sandras "blogg-snacka-trams-jag-vet-inte-vad-jag-skall-kalla-det" och måste säga att hon låter hundrafalt gånger mer äppelkäck och överdrivet mycket mer positiv än hon ser ut. Stor besvikelse. Dessutom håller jag inte med om att folk ger och delar med sig hela tiden. Hon menar att alla möten ger någonting. Jag har funderat lite kring ett närliggande ämne de senaste dagarna, nämligen den klassiska "gör vi inte precis allting av egoistiska skäl?"

Vad är det som får dig att gå till jobbet varenda jävla dag? Varför bara skiter du inte i det? Knappast för att du vill hjälpa din arbetsgivare, knappast för att du kommer skapa något som är av någon som helst bestående större nytta för mänskligheten och definitivt inget som kommer att ses tillbaka på med höjda ögonbryn om 100 år, eller ett år. Nej du är där för din egen skull i sann egoism. Du är där för att:
1. Tjäna pengar
2. Vara betrodd med någonting
3. Sällskap
4. Tidsfördriv
5. Potentiell uppskattning

Många gånger kan det kännas som det vore bättre att inte ha något jobb, men du vet att ego-kontot i längden förlorar på att du inte har ett jobb. Av ovannämnda orsaker. Du vill vara någon för din egen självkänslas skull. Du vill ha pengar att flasha med eller köpa saker. För din egen skull.

Varför är du tillsammans med någon? För att vara bussig mot den personen? För att hjälpa Persson att skapa nya skattebetalare? Eller för ditt eget välbefinnande?

Varför skänker du pengar till Röda Korset? Klassisk välgörenhet borde väl ändå inte vara av rent egoistiska motiv. Varför skulle det inte? På vilket sätt kan man säga att det inte skulle vara så att du ger pengar för att du helt enkelt har för mycket av desamma. Eller för att kunna värja dig mot andra nasare som jagar dig dagarna i ända? Jo men du vet jag skänker redan till annan välgörenhet. OM du nu vore så inni helsike fin att du skänker enkom för att värna om andra och deras så borde du skänka allt du har samt ägna all din tid åt att hjälpa de som har det svårare än du själv. Vilka än de må vara.

kontentar är att vi ger inte ett jävla skit. Vi bara tar och tar, allt vi kommer över tar vi. Suger det mesta ur livet på det sätt varje människa finner mest lönsamt. Även när du ger så tar du. Du köper dig vänner och kärlek. Makt och självkänsla. Allt köper eller tar du efter bästa förmåga.

Eller också var det en sjuhelvetes kramp i vaden jag vaknade av.

"Jag var en man som frodades i ensamhet. Utan den var jag som en annan man skulle vara utan mat eller vatten. Varje dag utan ensamhet försvagade mig. Jag kände ingen stolthet över min ensamhet, men jag var beroende av den. Rummets mörker var som solljus för mig. Jag tog en klunk vin." -CB

Och allt bara är perfekt. Jag verkligen älskar dagar precis som denna. Då värmen är tryckande kvinnorna många. Älskar att jag inte har någon som jag måste visa hänsyn till. Jag åker till min egen oas där ingen ens skulle komma på tanken att störa mig. Svettas i solen och så plötsligt slås jag i ansiktet av en doft som bär minnen med sig. Smultron. Jordgubbar. Känslorna virvlar och lyckoruset fullständigt griper tag i mig. Känslan av att verkligen kunna försvinna.. Frihet. Jag är totalt fri. Freedom is just another word for nothing left to lose. Tacka för det. I love it.

Var det det här vi väntat på?

Noll noll mot Trinidad och Tobageserna. Vi diskuterade vad folkslaget kallades och kom fram till att tobageser var rätt. Inte vet jag. Man lär sig en del nytt. De som kommer från Elfenbenskusten kallas ivorianer. Ivorianer och tobageser. Ur led är tiden.

Efter tio femtiocentiliters öl igår var mina argument inte lika knivskarpa längre. Skall man då ge sig in i komplicerade argumentationer? Nej det skall man inte. Du framstår bara som en idiot.

Jag behöver ta en dusch. Men jag orkar inte. Tror jag.

Vad är poängen med att i vägen vid stoppskyltar står det "stopp" med stora bokstäver medan det står "stop" på skylten... Bestäm er!

Taday is the shit

Idag är en sån där dag. En dag man går och väntar på skall inträffa och sen aldrig vill ta slut fast man vill att den skall ta slut så det kan komma nya sådana här dagar. En dag man planerat, diskuterat, stött och blött i vått och torrt. Ungefär som julafton var när man var yngre. Julafton har för övrigt alltid varit större för mig än födelsedagen.

Dagen till ära har vi dessutom fått ett strålande fint väder. Egentligen spelar det ingen roll. Dagen som sådan är tillräcklig som den är ändå.

Och så väljer en i gänget att gå på bröllop istället...

Det nästan lite pinsamt att jag suttit med en 386-a (typ den första datorn som någonsin tillverkats) i två månader när det gick att fixa min dator på en timme och för en spottstyver.

För den intresserade kan nämnas att sladden till hårddisken hade tryckt mot CPU-fläkten så den flyttats ur sitt läge, på grund av detta så startar inte datorn som säkerhetsåtgärd. Typ.

Eftersom jag trodde det var hårddisken som pajjat så köpte jag en ny, så nu har jag två hårddiskar på 500 gig in alles. Och det är inte fy skäms det inte.

Igår var jag på studentskiva, det var tänkt att jag skulle jobba idag men det fick bli en semesterdag istället. Sova ut och sen sitta i solen med en god bok. Och det är inte fy skäms det heller.

OCH MIN DATOR FUNKAR IGEN OCH JAG ÄR VARLDENS LYCLIGASTE JUST NU. TACK GUD! OCH TACK PATRIK SOM LAGADE MIN DATOR. TACK TACK TACK TACK TACK TACK TACK!!!!!

Sjörövare

Det är inte helt lätt att ta ställning till om man skall vara för eller emot fildelning. En del ser ingen skillnad mellan att stjäla bilar och ladda ner musik från nätet. Andra tycker att musik och film är kultur och borde vara tillgängligt för alla, ungefär som att det varit gratis att besöka museer i Stockholm under året.

Oavsett vad vi tycker så ökar klasskillnaderna på i takt med att vi får bukt med dessa fildelare. Om vi utgår från att ett album kostar 200 kronor så innebär det att många unga och/eller mindre bemedlade helt kommer att sakna musikalisk identitet. De blir hänvisade till det som spelas på statliga eller ickestatliga radiokanaler, vilket innebär att vi får en likriktad och enögd musikmentalitet som med åren dragit mer och mer åt schlagerhållet.

Saken är också den att musikintresse föder musikintresse, både i det stora och det lilla. Gillar du musik och lyssnar på mycket musik fastnar du för "dina" artister och köper deras album. Gillar du och dina kompisar musik så diskuteras detta och intresset sprider sig och ett genuint musikintresse genererar fler sålda skivor.

Själv är jag ganska säker på att jag varken hade köpt fler eller färre skivor oavsett jag hade kunnat ladda ner musik eller inte. Skillnaden är dock att jag kunnat skapa mig en musikalist identitet, jag vet vad jag gillar för musik och vad jag inte gillar. Jag vet precis vilka artister jag är beredd att betala pengar för att lyssna på, något jag inte hade haft en aning om om jag varit begränsad till det som spelas på radion.

Sedan själva saken att slå till mot en sida som, så att säga, gör "reklam" för andra ställen där du kan komma åt olaglig musik (läs Pirate Bay) är ofantligt vrickat. Låt säga att jag lade upp en sida som tipsade om vart du kunde köpa stulna varor. En sådan sida borde ju vara namnam för polisen eftersom de då helt sonika med lätthet kunnat lokalisera bovarna.

En annan aspekt rörande jakten på de som lägger ut upphovsrättsskyddat är att vi aldrig kommer att kunna stoppa det utan att röra en av våra grundlagar, tryckfriheten. Utan förhandskontroll eller för den delen censur på Internet finns det inte en sportmössa att sätta stopp för de som väljer att lägga ut den här typen av material.

kan vi tänka oss en inskränkning av tryckfriheten för att komma åt fildelarna? Frågan är så retorisk att den ens inte behöver ställas.

Vi börjar med en rolig och en urdum grej.

När Zlatan förlovade sig med förra tjejen (Mia Olhage) fick han frågan om hon hade fått någon förlovningspresent. Han svarade "Present? Hon har ju fått Zlatan".

I dagens Stockholm City avfärdas Sveriges chanser eftersom medelåldern är ett år och en månad för hög i Sveriges landslag. För att illustrera hur urbota dumt det är så kan vi ju fråga Barcelona om de anser att Sverige har större eller mindre chanser att vinna VM om vi byter ut Henrik Larsson (35 år) mot, låt säga, Markus Rosenberg (23 år) eller Johan Elmander (25 år).

För övrigt är snittåldern just en snittålder och inte något krav för att vinna VM. I och för sig hade det varit lite roligt att se vad länderna hade ställt för landslag på benen om det hade varit ett krav på en exakt snittålder i truppen. det hade blivit lite mer meckande, fixande och trixande för att få ihop ett sådant lag. I alla fall hade många ungdomar (för att inte tala om barn eller renat av nyfödda) som hade fått chansen i VM, för att rätta till åldersstrukturen alltså.

Var och kollade på Da Vinci Koden igår. Jag vill inte rekommendera någon av er att gå och se den. I alla fall inte på bio. Hyr den senare istället. En medioker film efter en medioker bok helt enkelt.

Det fanns dock en del att glädjas åt. Paul Bettany (som spelat lustigkurrar i "en riddares historia", "wimbledon" och "a beautiful mind") spelar den ondskefulle Silas i Vincis kod. Eftersom den här rollen skiljer sig så mycket från vad han gjort tidigare tog det en bra stund innan jag fattade att det var han som spelade. Han är magnifikt bra som ond. Hoppas hoppas han får fler ondskefulla roller.

Så här ser han ut i andra vanliga tramsrullar han varit med i tidigare.

Enligt en kompis så är han gift med en assnygg brud med vilken han skaffat ett barn som är uppkallat efter Stellan Skarsgård (döpt till Stellan alltså). Skarsgård själv hade kommenterat detta vid ett besök hos Conan O'brian med att han, i och med att Paul´s barn var uppkallat efter honom, därmed hade rätt att slicka på Pauls frus bröst.

Någon som vill uppkalla sina ungar efter mig?

Pissestånd och allmän vän.

Jag har lite svårt för benämningar som "miljövän". Jag är miljövän. Hur yttrar sig detta i mitt liv då? inte på något sätt alls faktiskt. Jag sopsorterar inte, komposterar inte eller köper särskilt miljövänliga produkter. I och för sig åker jag alltid kommunalt.

Men jag är miljövän eftersom jag inte är miljöovän. På samma sätt är jag djurvän. Vad jag menar är att jag har svårt att föreställa mig någon som skulle kalla sig miljöovän eller djurovän (eller motståndare till något annat där det inte finns något att vinna på att välja den andra sidan). Som att vara mot barns rättigheter, det finns knappt någon som är. Varför titulera sig då liksom?

Man hör aldrig någon säga sig vara pengavän till exempel trots att det säkerligen är minst lika vanligt. Vän av ordning... ovän av ordning? Mja, det kan man i och för sig vara, men vän av oordning är väl mer riktigt i sånt fall.

Det är ett jävla moment 22 att få pissestånd. Ett stånd man får (oftast på morgonen) för att man är så in i bäng pissnödig. Jag antar att det är kroppens sätt att se till att det inte rinner över. Typ. Problemet är bara att det är lite lurigt att pissa med pissestånd. Inte rent funktionellt, men det är sällan man har toaletten i ansiktshöjd liksom. Man får en helt annan förståelse för Ricky Brusch, som sägs ha stått på händerna i badkaret och pissat då han hade fått konstant stå-herre efter för mycket steroider!

När jag var liten såldes en dryck som var nåt mellanting mellan glass och läsk. Jag kommer inte ihåg vad den hette, men nu kan du själv prova ungefär hur den smakade.

Köp en milkshake från MacDonalds (vanilj) och blanda typ hälften hälften med Coca Cola (light om du vill vara nyttigheten själv). Företrädesvis skall colan vara kylskåpskall. Var försiktig så det inte rinner över när kolsyran går ur. Rör runt lite och avnjut.

Vill du istället bli full så byter du bara ut milkshaken och colan mot sprit. Plättlätt.

Besynnerligt att vi människor skulle vara en och samma art. Jag menar... vi finns i alla färger, olika storlekar och är på nästan alla plan olika. Samtidigt som vi naturligtvis är väldigt väldigt lika. Det som talar för att vi är en och samma art är att det går alldeles utmärkt att para sig med vem man vill. Å andra sidan kan hästar utan problem para sig med en åsna.

Jag vet att man inte får antyda, och än mindre skriva något sådant för då är man främlingsfientlig. Nu vet jag att så inte är läget och allt som tåls att diskuteras skall diskuteras.

För övrigt så kan tilläggas att om du vill bli full kan du med fördel byta ut ingidienserna i princip vad som helst mot sprit. Köttbullar med mos byter du ut mot sprit = du blir full. Ja ni fattar...

Dagens fight

Dagens löjligaste tuppfäktning står mellan Patrik Ekwall (TV4) och Simon Bank (Aftonbladet), platsen är Tyskland och Sveriges fotbollslandslag tränar i bakgrunden.

Bakgrundsfakta: Aftonbladet publicerade en artikel som handlade om Sveriges "hemliga" frisparksvariant vilket Lars Lagerbäck (förbundskapten) tyckte var skit eftersom de tränat den på en "stängd" träning.

Patrik: Hur kommer det sig att ni kom åt informationen om den här frisparksvarianten eftersom det var en stängd träning?
Simon: Eftersom du är journalist så vet du att du inte kan ställa en sån fråga till mig.
Patrik: Eftersom du är journalist så vet du att jag måste ställa frågor.
Simon: Som journalist förstår du att jag inte kommer att svara på den frågan.

Är det någon som kan svara på varför media envisas med att referera till fotbolls-VM som "Tysklands-VM"? Världsmästerskapet i att vara tysk. Typ. Tyskaste laget vinner tysklands-vm. Ska vi därför gissa att Tyskland vinner VM? Eller har vi någon chans?

Vilken är din favoritskiva?

Thank god its Sunday.

Det är dom små sakerna som är de stora. Idag är det någon som sökt på "stora kukar" och hamnat på min sida. Tack. You made my moment.

En arbetskamrat trodde jag drev med henne då jag talade om att jag just valt bort en tjej för att hon hade för stora lökar. Hon trodde på allvar att alla killar ville ha überblondiner med überpattar. Gärna också med überliten hjärna. Om du är raka motsatsen till den jag just beskrivit kan du väl skicka mig ett mess. Jag bokar kyrkan.

Jävla märkligt det här med ideal. Eftersom idealet inte är ett ideal. Tror inte jag känner någon som är ute efter über-bruden enligt ovan. Inte någon. Ändå jagas kvinnor av detta ideal. Jag tror faktiskt att det är tjejerna själva som skapat dessa ideal. Hur vet jag inte. Har det skett medvetet? Jag vet inte? Det är inte sannolikt att någon man eller kvinna eller en grupp av sådana överlagt i ärendet, klottrat ner byst-, midje-, och höftmått på en lapp, brevat ut detta till den tredje statsmakten och så var idealet skapat. Nej. Jag kommer inte till botten med det här. Jag kan faktiskt inte peka ut den skyldige.

Och det stör mig. Jag stör mig för övrigt på allt som man inte kan få svar på. Jag stör mig på saker och personer som inte uppför sig logiskt (eller åtminstone logiskt utifrån den egna förutsättningarna). Jag stör mig på rödljus som lyser rött trots att någon fotgängare inte finns inom mils avstånd. Vari ligger logiken i det till exempel?

Läs förresten det här inlägget. Micke har en av de bästa bloggarna av alla. Skulle vilja länka till honom men jag länkar bara till dom som länkar mig.

You Are Cyclops

Dedicated and responsible, you will always remain loyal to your cause. You are a commanding leader - after all, you can kill someone just by looking at them. Power: force beams from your eyes

Which of the X-Men Are You?

Your Pimp Name Is...

Professor Dogg

What's Your Pimp Name?

Mjaha. Öl och vin senare. Egentligen vill jag bara ha nån som är rätt liksom. Rätt på en gång. Som jag vet att jag vill ha på en gång. Som bara är min love whatsoever. Är det för mycket begärt? Kan jag inte få det?

Nån som jag vill ha och som vill ha mig. Det är allt jag begär. Är det jag som är problemet? Att det allt som oftast visar sig vara jag som är den som backar ur? Att det är jag som är petig med vad jag vill ha?. Jag är väl det då... men vaffan.