Taday is the shit

Idag är en sån där dag. En dag man går och väntar på skall inträffa och sen aldrig vill ta slut fast man vill att den skall ta slut så det kan komma nya sådana här dagar. En dag man planerat, diskuterat, stött och blött i vått och torrt. Ungefär som julafton var när man var yngre. Julafton har för övrigt alltid varit större för mig än födelsedagen.

Dagen till ära har vi dessutom fått ett strålande fint väder. Egentligen spelar det ingen roll. Dagen som sådan är tillräcklig som den är ändå.

Och så väljer en i gänget att gå på bröllop istället...