Jag saknar faktiskt ungdomens naiva kärlek. Kille träffar tjej. Kille blir kär i tjej och tjej blir kär i kille. Upp över huvudet dödsförälskade så att inget annat i världen betyder nåt. Kille eller tjej dumpar den andre och man sugs in i kolsvartet.

När man blir äldre skall allting stötas och blötas, man skall väga och mäta, kolla in jobb, utbildning och bäckenbenets bredd. Kolla in familjen, vänner och eventuella ungar. Sen skall man leta fel. Leta fel i alla nämnda kategorier för att komma fram till att man kanske gillar personen och att man eventuellt någon gång i framtiden (när man är helt säker på att motparten gillaar en tillbaka) älskar personen. Eventuellt alltså.

Jag vet inte om det är för att man är äldre och mer rädd om tiden eller om man är rädd för kolsvartet. Eller för att man tror sig ha fattat att det inte är personen man blir tillsammans med utan konceptet.

Det var i alla fall mycket trevligare förr. Med svart och med vitt.

Jag begriper mig inte på er damer. Helg med Sofia då hon underströk faktumet att hon tydligen inte kan/vill satsa på detta. Typ. Kommer hem och då är hon verkligen söt på msn, i stil med att det blev så tomt utan mig och att det var jättretråkigt att vinka av mig vid tåget och att hon trivs med mig osv osv. (Hon är verkligen inte en sån som säger det bara för hon känner att hon måste eller för att vara snäll mot mig).

Jaja. Det får väl bli vad det blir. Tips?

Jag gillar mig själv mycket mindre idag än för tio år sedan. Trots det anser jag att jag är en betydligt bättre människa nu än då. Mer vuxen, klokare, oändligt mer empatisk och har en ärlig vilja ge mina medmännsikor en bättre tillvaro. Jag sket i allting sånt förut. Skit samma om någon for illa på grund av mig. Vad gjorde det mig? Numer är alla andra viktigare än jag själv. Dessutom tycker jag att livet blir mindre och mindre allvarligt ju äldre man blir. Allt är inte på liv och död längre. Det är skönt.

Flera av de jag legat med de senaste åren (okej året...) verkar ha en ganska avslappnad syn på sex dessutom. Man kan ligga med varandra för att det är en jävligt trevlig sysselsättning typ. Jag är inte riktigt den typen längre. Jag var mer så när jag var yngre. Som regel ligger jag bara med de som jag verkligen gillar och därmed skulle kunna tänka mig mera med. Detta stör mig. Samtidigt som det inte stör mig. Jag menar... jag tycker ju också att det är en trevlig sysselsättning att ha sex, men mina förhoppningar är kanske inte alltid i paritet med den gemensamma verkligheten. Det vill säga att det kanske aldrig har varit tänkt att det skall bli något mer än bara sex. Som regel har jag nog aldrig fattat det. Jag har inte fattat om det är det Sofia är ute efter. Hon har gjort en del antydningar i stil med att "hon inte kan ge mer än det jag får nu". Vad fan betyder en sån grej? Inte betyder det att man är ihop i alla fall. Inte på mina kartor i vilket fall.

Paranoid som jag är misstänker jag dessutom att frun utnyttjar mig endast för sex. Om man får lita på vad människan säger så har hon aldrig fått orgasm tillsammans med sin gubbe. Sånt kan jag inte ens försöka begripa mig på. Hur i helvete kan man ens leva i ett sånt förhållande? Det är av den enledningen jag inte vet om det hon säger är sant. Det är för osannolikt för att vara sant helt enkelt. Men inte vet jag... det kanske finns massor av par där ena parten inte lyckas bli tillfredsställd i sängen. Jag skulle aldrig kunna leva tillsammans med en tjej som inte kan njuta av även den tillvaron.

Jävla snuskigt inlägg det här blev då.

Högt och lågt

Jag röker inte. En cigg, klädhög på golvet, en snus, prosa och ett varmt bad. Det är så nära nirvana jag kommer så här i min ensamhet efter jag kommit hem efter jobbet. Jag kommer köpa en svart kostym inom kort.

Wentworth Miller. Jag vill se ut som honom. Hade jag varit lyckligare om jag gjorde det? Sannolikt inte. Jag tror envetet att man bygger sin egen lycka, vilket borde ge samma förutsättningar jag haft att bygga min lycka. Hon jag betuttat mig i per telefon och som jag inte vet om jag är tillsammans med heter från och med nu Sofia. Ni som hängt med har insett att betuttningen är far beyond telefon. Antira
skrev det. En kollega och jag diskuterade samma sak i hissen häromdan. Ju äldre man blir desto mindre vet man om man är tillsammans eller inte. Kanske har det med frihet att göra. Kanske har det med Sverige att göra. Solo is the shit i det här landet. Klara sig själv. Sin egen lyckas smed. Jag är väl likadan. Jag låg med frun idag. Det förändrar ingenting. Hon har gjort sitt val och jag har börjat koda ur henne ur systemet. Allt har sitt slut nåonstans. Den här historien har sitt här. Jag vill se ut som Michael Schofield.

Jag är över trettio nu. Jag rakar fortfarande pungen. Mer och mer för varje gång känns det som. Såg en kille på innebandyn som hade sjukt orakat paket. Det var direkt motbjudande. Det var så fluffigt och ulligt att... ja fy fan. Jag fattar inte att ni tjejer inte ställer krav på sånt. Jag ställer såna krav. Inte uttryckligen. De som inte fattar går bort per defintion.

__________________________________________________________________
Nåt helt annat. Jag har svårt att fatta hur världen går framåt överhuvudtaget. Det kanske den inte gör. Kanske är det därför vi brinner upp i växthuseteffektens brännkammare inom kort. Men all vetskap som dör med alla personer som dör varje dag och bara försvinner känns jävligt tröstlöst. Jag menar inte vetenskap. Vetenskapen försöker på något vis vara essensen av den vetskap (som anses värd att bevara) som går förlorad. Den vetskap som anses "riktig". All vetskap är riktig. Det är därför jag tycker det är jobbigt att det bara försvinner. Att någon, som anser sig viktigare eller bättre bemedlad att avgöra vad som är rätt och vad som är fel, skall avgöra vad som skall bevaras för eftervärlden. Kanske har vi i framtiden en databank där allas minnen och vetskap och upplevelser finns lagrade för kommande generationer.

Jag vill vara kvar och se detta hända.

Måns vinner hela skiten. Nu vet ni det.
Sonja Aldén går vidare från andra chansen. Så vet ni det.

Tanken är väl att man skall skaffa barn. Jag tror att jag aldrig riktigt planerat att skaffa barn med den jag har för avsikt att leva resten av livet med. I alla fall är det inte självklart. Med risk för att slaktas av alla som menar att barn skall tillverkas i kärleksfulla förhållanden. Men jag har funderat mycket på om det inte vore klokare att skaffa barn på ett icke kärleksbaserat vis. Varför skulle man inte kunna välja ut någon som man anser skulle vara den perfekta andra halvan av sig själv och skaffa barn med denne, utan att för den skull ha några planer att dela resten av livet?

Barnet lär ju älskas av båda föräldrarna oavsett. Inget ont blod. Jag vet inte. Finns det egentligen några andra betänkligheter än sedvänjan? Jag har inte riktigt funderat ut vem som skulle kunna vara en bra kombination till mig själv som förälder, men smart och över 1.70 och relativt atletisk tror jag är något av utgångspunkten. Visst låter det sterilt och trist! Det låter lite 40-talstyskland kan jag erkänna. Men man ser vad man vill. För att förtydliga kan jag meddela att hon får ha sitt ursprung från vart som helst, det är inte det viktiga.

Till er som skrivit "bla bla bla pressetiska regler att inte skriva om självmord bla bla bla" Vart var de pressetiska reglerna när Mikael Ljungberg hängde sig på toaletten? (37 artiklar i Aftonbladet på "Mikael Ljungberg + självmord" och 17 på expressen).

Nog om det.

Jag är lite förkyld. Ganska glad. Eller tillfreds. Jag har funnit ett ganska skönt jämviktsläge i allt skit med damer hittan och dittan. Träffar nu den betuttade och enkom henne. Dessutom uppskattar jag umgänget. Hon är söt, trevlig och vi talar med varandra på ett särdeles otvunget sätt. Nu kommer väl hon inte att läsa detta, men ur någon slags historisk sanning så har hon lite större bröst än jag normalt uppskattar. Det märkliga i det hela är att jag för inte så länge sedan satte upp det som ett absolut krav på framtida flickvänner; att de inte skulle ha (jag vet vaga begrepp) för stora bröst. Hon har verkligen verkligen väldigt väldigt tjusiga bröst. Storleken till trots, och det är väl där poängen ligger. Jag är lite löjlig på det viset. Fredag-lördag-söndag tillsammans. Är vi ihop nu? Jag vet inte. Jag hoppas det. Jag vill. Just nu. Fast jag vet inte... jag har svårt att ta in att folk gillar mig tillbaka. Jag har svårt att fatta. Jag tror att hon inte gillar mig som jag gillar henne. Det är väl det där med självkänslan som inte är som det ska antar jag.

Men jag orkar inte analysera det ytterligare. Jag erkänner också att jag skulle bli besviken om det här inte är på samma allvar som för mig. Och jag får den känslan. Fast jag vet inte varför. Inget tyder på det. Allt tyder på det. Jag är en svag människa när det kommer till kärlek.

Vet att jag är egocentrerad. Men jag vill få ordning på detta nu. Det är dags för det.

Jag är över trettio.

Johanna Sällström mördad

Johanna Sällström har blivit mördad. Självmördad. Tråkigt. Min gissning på tillvägagångssätt är odii. Tabletter sannolikt. Vad har jag för belägg för detta så? Verkar det inte ganska självklart egentligen?

För det första så dör man inte en naturlig död vid 32 års ålder. För det andra så kom inte föräldrarna in trots att de ha nyckel (mixtrad dörr). Dessutom föreligger ingen misstanke om brott. Case closed. Det som förvånar mig är att ingen av tidningarna har smällt upp den nakna sanningen. Tvärtom har de varit otroligt intetsägande och i princip bara resumerat hennes yrkeskarriär. Galet. Why?

Det var ett väldans ståhej kring matchen mellan curlingdamerna och curlingherrarna. Det skulle direktsändas, Danderyds curlinghall var sedan länge fulbokad och sen spelades matchen. Har någon, som inte såg matchen, sett en enda artikel om hur matchen slutade? Jag har till och med letat, men icke.

Efter en del sökande på internet lyckades jag ta reda på att herrarna vann med 7-5.

Jag skall kolla på "Trolltyg i tomteskogen" med den betuttade i helgen. Lovely. Vad skall ni göra?

Snygg-ful-full

Sandra skriver om att alla tjejer är fula under sminket.

Jag vet inte... jag måste ifrågasätta allting. Jag tror inte det stämmer. Jag vet att det inte stämmer. Jag måste få reda ut logiken först. Hur skulle jag själv fungera om det var jag som vanligtvis sminkade mig?

Theory:
Jag känner mig olika snygg, cool, häftig, sexig varje dag. På nåt sätt tror jag att jag bestämmer mig för vilket när jag tittar mig i spegeln varje morgon hur den här dagen skall vara. Jag utgår från något slags "bästa-läge", dvs hur jag sett ut när jag varit som mest nöjd med mig själv och mitt utseende. Ju längre ifrån bästa-läget jag befinner mig desto fulare känner jag mig och får därmed en massa icke önskvärda bieffekter såsom sämre självförtroende, sämre självkänsla, sämre allting.

Betänk då att jag inte sminkar mig. Låt säga att jag gjorde det (med framgång). Då skulle en ful-dag utan smink vara längre ifrån bästa-läget med smink än ett bästa-läge utan smink vilket skulle få mig att känna mig ännu sämre. Och det är där vi har själva poängen! Tjejer (eller för all del killar som sminkar sig) känner sig fulare utan smink på grund av att de jämför sig med sitt bästa-läge som är ett snyggare bästa-läge än killars = minus självförtroende... ja ni vet...

Och det är väl ingen hemlighet att de flesta gillar självsäkra människor, framgångsrika (eller åtminstone såna som verkar framgångsrika), coola, sexiga, stark självkänsla. Allt det där vi ger oss själva genom att tycka man själv är snygg.

"Gullig 24-åring med världens vackraste hår" verkar vara lite off nu när jag just bestämt att she´s the shit just nu... och som på en given signal så verkar "tjej som jag betuttat mig i per telefon" uppfattat mitt ointresse (pga hennes, från min horisont, ointresse) som lockande, vilket resulterat i att hon åkt hit ikväll för att jag-vet-inte-vad... men ointresset var i alla fall utbytt mot ett ganska trevligt intresse vilket lämnar mig som ett enda stort frågetecken.

Jag måste ju välja. Det skulle lätt kunna funka med båda (inte samtidigt så klart) som jag ser det, om bara någon av dem kunde upprätthålla någon som helst konsekvent intresse. Så det får bli den springande punkten. Jag tycker jag visat med all önskvärd tydlighet var jag står vilket gör att den första som kan visa detsamma "vinner".

Jag vill ju bara ha någon som vill ha mig tillbaka, jag vill inte ha det på det här viset... jag blir helt uppåt väggarna konfys av detta här. Dåligt samvete och skrotad självkänsla ingår i priset. Fan ta er! är jag en dålig människa? Det kanske jag är, men jag varken vill eller tänker ta på mig det odelade ansvaret för den här bizarra situationen! Hjälp mig någon!

Jag har lite svårt för sådana här snyfthistorier. Det är alltså en engelsk ghanan som har åkt till VM i Åre för att tävla och till sin förskräckelse upptäckt att han måste KVALA för att få vara med!! Kors i taket. Och nu (snyft snyft) kommer hans barn inte så se honom åka i VM.

Jag skulle också vilja åka VM! I och för sig har jag bara testat downhill en enda gång, men vaffan, det vore ju skoj att visa upp sig för "världens tv-publik" och så mamma och pappa då. Snälla Åre, varför kan inte vem som helst som vill få vara med?? Mååååste vi verkligen kvala för att få vara med? Väx upp Expressen!

Micke skriver om en galen taxichaufför. Min generella iaktagelse när det gäller svenska bilförare och övergångsställen är att de flesta saktar in och stannar vid övergångsställen låååååååångt innan de behöver. Alltså, även om de utan några som helst problem skulle hinna köra förbi utan att hindra gångtrafiken så stannar man. För att visa att man minsann följer reglerna. Minsann. Man skall stanna för gångtrafikanter vid övergångställen. Punkt. Oavsett om de har för avsikt att gå över eller inte. Jag brukar ibland känna mig tvungen att gå över ett övergångställe som jag egentligen inte först hade tänkt gå över bara för att någon bilförare trott att jag skulle över och stannat.

Men å andra sidan kanske Mickes taxi-driver var från en annan kultur... vad vet jag?

Bloggutmaning: Den skvallrande mobilen

Jag har inte alls dåligt samvete över att jag inte skriver här så mycket. Jag läser knappt ens andras bloggar längre. Det stendog.

Men jag får lite dåligt samvete över att Akut Åsikt fortfarande länkar till min sida trots han skaffat ny sida och allt.

I alla fall. Micke har bloggutmanat. Min skvallrande mobil. Det är i mångt och mycket sant, varför jag har tagit bort ord som bara är nonsens samt en del egennamn. Men här är mina ord (som jag lagt till i min ordlisat på mobilen).

bagare, balar, bakis, barbados, beep, bejbi, ciao, cheap, cigg, aggregatet, biljard, blidde, blockar, close, bög, bönan, correct, any, bowlat, bratislavova, csi, brillor, arrive, avklädd, avnjuter, attans, btw, cya, e!, dabbig, fancy, fasen, däringa, darling, farsan, deed, deppig, eniro, fnollrig, dreglade, halloumi, hångel, håriga, genomlida, indigo, goding, hood, hoppsan, götgatan, gnugga, gotlänningar, grejerna, issues, gullmars, lajban, jamen, lasagne, karamell, jarmark, jävlar, jeez, lgh, kinkig, livvakter, kladd, klamydiastråket, kliat, jobbfest, knasar, löning, knölarna, jösses, kotlett, kubben, kvistar, kuk, lurigt, jycken, lypsyl, naveln, maträtt, natti, medis, mejl, mejladress, message, mjo, ölning, mkt, mobilen, morrn, norrmalmstorg, mucho, nyinköpt, mysa, myra, påar, pajat, pallade, sansad, partajar, perimeters, perkulator, serru, retas, sexigt, shit, pinkad, sinkar, shoo, pivo, plånkan, skanstull, sjasad, slappar, skatan, pling, skit, sjökan, skvatt, slumrar, rna, society, snirkla, smörgåstårta, pös, sopig, portkod, sota, sötis, sötnos, pryo, stomach, susen, sushi, sussa, pussa, studentfirande, pyser, syrran, pyssla, pyttipanna, vaff, våriga, världsvan, taskig, vettja, vh, vibbar, tibia, vigör, tjatar, tjena, tofs, tovigt, vratislavova, uppstigning, tuggade, yale, zion, yster.

Fan, jag saknades alla de här orden när jag köpte telefonen?? Hur fan lyckades jag skriva någonting whatsoever???

Jag har för mig att jag skrev något liknande förra året. Vi har hört 16 av de 32 bästa melodifestivalbidragen av tyyysentals inskickade bidrag. Det bara kan inte stämma. Det bara kan INTE stämma. Det bara KAN inte stämma. Sverige är världens tredje största musikexportör efter USA och UK. Det är nåt fishy med Christer Björkman. Det är något jävligt fishy med honom.

Oavsett. Jag tycker de gott kunde ta ut 40 bidrag istället. Lördagssändningarna blir lite tunna med bara åtta bidrag per kväll. Fast det är klart... med två ÄNNU sämre bidrag till blir ju inte "galan" bättre precis. Men det kan bara inte stämma.

Det verkar som jag kan lägga ner letandet efter ny flicka för närvarande. Gullig 24-åring med världens vackraste hår får ha ensamrätten till mig tills vidare.

Här har ni, era gamar!

Okej. Hur gick det då? Det är kanske lite tidigt att svara på. Vargarna får gå hungriga än en tid verkar det som. Gillade jag henne då? Mja. Jag tror det. Jag tror att jag hade gillat henne ganska mycket om hon hade varit lite mer tydlig i vad hon tyckte om detta...

Dealen var typ att vi skulle kolla lite på Prison Break, dricka lite vin, käka ost och kex och ligga sked. Fredag till lördag sen åker AI hem till sitt. Så förlöpte kvällen också i stora drag (förutom att hennes DVD var paj så det inte blev något Prison Break, och att skedliggandet blev något mer intensivt). Dagen efter åkte jag hem och meddelade att hon naturligtvis fick komma över samma kväll om hon hade lust (=perfekt läga att smita om hon nu hade velat göra det) och det verar det som hon hade. Så lördagen blev väl som fredagen fast med fungerande DVD och mer skedliggande av samma kaliber. Okej... fortfarande liiite sval sådär emellan skedliggandet och svårt att veta vad hon vill med det hela. Dessutom stannade hon till typ 19.30 på söndagen och med tanke på att hon har en bra bit hem och att det var jobb tidigt i dag så kan man inte se på saken på annat sätt än att det är ganska länge ändå. Jag menar... hade det inte varit trevligt så hade i alla fall jaag pysit bra mycket tidigare om det hade varit tvärtom.

Jag blir inte klok på detta! Någon som kan gissa om vi gillar varandra eller om verksamheten skall läggas ner direkt. Vem bör kontakta vem och när skall den som inte skall kontakta den andra kontakta den andra om den som skall kontakta den andra inte har kontaktat den andra?

Fan... jag är rätt ovan med såna här vet-inte-lägen... brukar oftast alltid veta vad jag vill...