I natt låg jag vaken länge länge och funderade. Läste i boken, upptäkte att jag inte läste utan funderade, lade bort boken och funderade-funderade, plockade upp boken och läste-funderade, lade bort boken, gick och drack ett glas mjölk, plockade upp boken (började om där jag börjat fundera) och läste-funderade igen.

Från början hade jag gått och lagt mig osedvanligt tidigt eftersom jag var trött. Fundera fundera fundera. Gick inte att sova.

Funderade över om jag kommer vinna över min "rival" som ännu så länge saknar både personlighet och ansikte för mig. Om jag är redo att kliva in i det förhållande jag av naturliga skäl är tvungen att gå in i om jag är anledningen till skilsmässa. Klart jag har funderat över det tidigare, men inte så länge och inte så mycket med hjärnan som igår kväll. Jag kom fram till att jag var det. Verkligen. Sen funderade jag på om jag fattade vad det innebär och kom fram till att jag sannolikt inte gjorde det.

Jag tror jag vinner. Om jag bara orkar. För det kommer ta tid. Jag har min strategi klar. Det har inte min "rival". Rival... känns som att sno godis från ett småbarn. Självförtroendet var det i alla fall inget fel på... Eventuellt orkar jag inte driva det här fallet till sitt avslut, så jävla påfrestande och krångligt det är och blir. Vi får se hur det blir helt enkelt. Klart är att jag skall manipulera till en betydligt högre grad än jag först tänkt. Därför att jag vill vinna, jag vill vinna stort och jag vill vinna snabbt.

Och skoningslöst.