Välkommen 2007. 2006 blev inget vidare ändå. Vet inte riktigt var jag skall börja.

Vi tar väl och skriver sista kapitlet i historien om frun. Även om jag försökt rätt hårt så har jag inte riktigt kunnat släppa tanken på att vinna den här kampen. Jag förlorade. Så enkelt är det. I och för sig lättade hon sitt hjärta för maken dagen innan julafton gällande våra förehavanden (med viss cencur kan jag gissa) och väljer (och är uppenbarligen välkommen) att stanna. En sådan julstämning önskar jag ingen. Jag är i vilket fall fucked. Dumpad två gånger på ett och samma år.

Det får jag ta med mig. Dumpad för första OCH andra gången i mitt liv under ett och samma år. Om man nu kan bli dumpad från något som aldrig riktigt var...

Egentligen har jag ingen vidare lust att sticka ut på krogen och leta sällskap heller. Inte alls. Jag har heller ingen större lust att leva i celibat resten av livet.

Julhelgen har varit sjukt jävla långtråkigtrist. En utgång. Juldagen. Med andra halvan av någotsånär okej krogar stängda var garderoben full redan klockan 22 och sen var det ajöss med rörelsefrihet och ajöss med rimlig chans att beställa en öl i baren. Fuck juldagenfest.

Fuck 2006.