Idag är det utbildning som gäller. Ni som läser min blogg skall bli mer utbildade än era ej ännu upplysta bröder och systrar.
Dagens ämne är tangenternas placering på tangentbordet. Varför sitter dom som dom sitter? Till synes helt huller om buller med "QWERTY" längst upp till vänster. Tangentbordstypen heter således "qwerty".
Qwerty är designat för att man skall skriva så långsamt som möjligt. Anledningen till detta är att på gamla "riktiga" skrivmaskiner fastnar typarmarna (armarna där bokstäverna sitter) i varandra om man skriver för snabbt med typarmar som sitter nära varandra. Sedan har folk vant sig med detta och nu känner få till något alternativt tangentbord.
August Dvorak designade ett tangentbord på 30-talet som var specialanpassat för att kunna skriva fort fort. Det var designat så att det bokstäver man använder mest finns på en och samma rad, dessutom placerade så i raden att det skulle gå att skriva supersnabbt.
Man har naturligtvis gjort en hel del studier i vilket som är bäst av dessa två typer av tangentbord. Studierna har dock varit ganska ovetenskapliga varför ingen av sidorna kunnat räkna hem resultaten.
En senare mer vetenskaplig studie slog dock fast att fingrarna hos en Qwerty-skivmaskinist färdas drygt 2,5 mil under en dag medan Dvorak-skrivmaskinistens bara behöver färdas 1,6 kilometer.
Dvorak utvecklade dessutom två tangentbord till, för sådana som bara hade en hand att skriva med. En för vänsterhänta och en för högerhänta. Här nedan ser ni exempel på de olika tangentborden.
Dagens ämne är tangenternas placering på tangentbordet. Varför sitter dom som dom sitter? Till synes helt huller om buller med "QWERTY" längst upp till vänster. Tangentbordstypen heter således "qwerty".
Qwerty är designat för att man skall skriva så långsamt som möjligt. Anledningen till detta är att på gamla "riktiga" skrivmaskiner fastnar typarmarna (armarna där bokstäverna sitter) i varandra om man skriver för snabbt med typarmar som sitter nära varandra. Sedan har folk vant sig med detta och nu känner få till något alternativt tangentbord.
August Dvorak designade ett tangentbord på 30-talet som var specialanpassat för att kunna skriva fort fort. Det var designat så att det bokstäver man använder mest finns på en och samma rad, dessutom placerade så i raden att det skulle gå att skriva supersnabbt.
Man har naturligtvis gjort en hel del studier i vilket som är bäst av dessa två typer av tangentbord. Studierna har dock varit ganska ovetenskapliga varför ingen av sidorna kunnat räkna hem resultaten.
En senare mer vetenskaplig studie slog dock fast att fingrarna hos en Qwerty-skivmaskinist färdas drygt 2,5 mil under en dag medan Dvorak-skrivmaskinistens bara behöver färdas 1,6 kilometer.
Dvorak utvecklade dessutom två tangentbord till, för sådana som bara hade en hand att skriva med. En för vänsterhänta och en för högerhänta. Här nedan ser ni exempel på de olika tangentborden.
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home