Börjar med att stämma in i hyllningarna av damlandslaget i Ishockey. (vägrar kalla dem "damkronorna") Jag var helt skakig flera timmer efter urladdningen mot USA. Laget inget landslag förutom de invinsible kanadickerna slagit. Stort. Som sport var förr. För herrarna har det hela blivit ett jobb. Det känns dessutom att de jobbat lite för länge på samma jobb. Glöden saknas.

Ikväll är det final. Jag säger inte att Sverige skulle kunna slå Kanada. Det kanske de kan, men inte ikväll. Inte efter triumfen i fredags. De har gjort sitt. De har gjort mer än vad som kan krävas. Och de vet om det. Förlust ikväll är tyvärr helt bensäkert. Storstryk. Bensäkert.

Jag tyckte Lena PH var riktigt bra i melodifestivalen. Jag mötte lassie... jag har träffat och festat tillsammans med en av manusförfattarna till melodifestivalen. Vän till en vän.

Varför har ingen uppfunnit en huvudvärkstablett som fungerar direkt? Varför skall jag behöva vänta 30-40 minuter på att huvudvärken skall gå över? Är det inte det nya melliniumet nu?

Uppfinn!! Uppfinn!!