Tompa och annat
Igår gick "Vanilla sky" på teve. Jag gillar Tom Cruise. Säger bara Eyes wide shut, Magnolia, Minority Report och Vanilla Sky. Förstås. Vanilla Sky är en remake på en spansk film (Abre Los Ojos) där samme Penelope Cruz spelar den kvinnliga huvudrollen. För övrigt är Vanilla Sky ett väldigt vackert namn.
Filmens intrig i korthet: Tompa är en framgångsrik och snygg mediaman med fräsch KK och hela fadderittan. På sin födelsedagsfest träffar han dock Sofia som han blir kär "på riktigt" i. Efter deras första möte döker den avundsjuka KK:n upp och plockar upp honom och kör ut från en bro. KK:n dör och Tompa blir mosad. Armar, ben och fejs blir helt paj. Tompas liv rasar samman, han förlorar Sofia, sitt jobb och sina vänner. Tompa är jävligt bitter på alltings jävlighet osv osv. Rätt vad det är så dyker Sofia upp och de börjar på nytt, i samma veva dyker en tysk doktor upp som säger sig kunna rekonstruera Tompas fejs. Allting tycks gå på räls och livet är en enda saga igen för Tompa.
Senare i filmen får man dock veta att allt det braiga som hänt bara är fiktion. I själva verket hade Tompa låtit dataföretag skapa en digital illusion för hans hjärna under tiden han ligger "nedfryst" hos företaget. Vi är nu i en obestämd framtid där detta är möjligt såklart. Men den digitala drömmen störs och hela scammen uppdagas varvid Tompa för välja huruvida han vill leva kvar i drömmen eller ge sig ut i "verkligheten" i denna nya framtid. Han väljer ju "den riktiga" varianten såklart.
Det jag gillar med såna här filmer är att man får upp ögonen för vad som är verkligt och vad som inte är verkligt. Jag menar... det vore väl perfekt att leva i en illusion. Så länge man inte vet om att det är en illusion. I alla fall skulle jag gärna leva i något som vore ett himmelrike, "på riktigt" eller inte spelar ingen roll. Ett av filmens budskap som jag väljer att tolka den är att man inte blir lycklig trots att man får allt man vill ha. Tompa får ju välja själv hur hans dröm skall se ut, vem han skall vara tillsammans med, vilka kompisar osv osv, han så att säga lever i en värld skapad bara för honom. Trots det skiter det sig. Människan nöjer sig aldrig med det den har.
Jag bara fattar inte hur han kunde välja bort att leva tillsammans med Sofia i den digitala världen för en värld, som för honom kommer att te sig lika verklig som den overkliga.
Om inte annat kan man ju se filmen för att Penelope Cruz visar brösten.
Filmens intrig i korthet: Tompa är en framgångsrik och snygg mediaman med fräsch KK och hela fadderittan. På sin födelsedagsfest träffar han dock Sofia som han blir kär "på riktigt" i. Efter deras första möte döker den avundsjuka KK:n upp och plockar upp honom och kör ut från en bro. KK:n dör och Tompa blir mosad. Armar, ben och fejs blir helt paj. Tompas liv rasar samman, han förlorar Sofia, sitt jobb och sina vänner. Tompa är jävligt bitter på alltings jävlighet osv osv. Rätt vad det är så dyker Sofia upp och de börjar på nytt, i samma veva dyker en tysk doktor upp som säger sig kunna rekonstruera Tompas fejs. Allting tycks gå på räls och livet är en enda saga igen för Tompa.
Senare i filmen får man dock veta att allt det braiga som hänt bara är fiktion. I själva verket hade Tompa låtit dataföretag skapa en digital illusion för hans hjärna under tiden han ligger "nedfryst" hos företaget. Vi är nu i en obestämd framtid där detta är möjligt såklart. Men den digitala drömmen störs och hela scammen uppdagas varvid Tompa för välja huruvida han vill leva kvar i drömmen eller ge sig ut i "verkligheten" i denna nya framtid. Han väljer ju "den riktiga" varianten såklart.
Det jag gillar med såna här filmer är att man får upp ögonen för vad som är verkligt och vad som inte är verkligt. Jag menar... det vore väl perfekt att leva i en illusion. Så länge man inte vet om att det är en illusion. I alla fall skulle jag gärna leva i något som vore ett himmelrike, "på riktigt" eller inte spelar ingen roll. Ett av filmens budskap som jag väljer att tolka den är att man inte blir lycklig trots att man får allt man vill ha. Tompa får ju välja själv hur hans dröm skall se ut, vem han skall vara tillsammans med, vilka kompisar osv osv, han så att säga lever i en värld skapad bara för honom. Trots det skiter det sig. Människan nöjer sig aldrig med det den har.
Jag bara fattar inte hur han kunde välja bort att leva tillsammans med Sofia i den digitala världen för en värld, som för honom kommer att te sig lika verklig som den overkliga.
Om inte annat kan man ju se filmen för att Penelope Cruz visar brösten.
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home