och så vidare...
Som tillägg till gårdagens inlägg kan nämnas att vi mognar tidigare idag än någonsin. Fysiologiskt. Förr fick man bidra till familjens ekonomi redan som tonåring. Nu får man sitt första riktiga jobb kanske vid 25 års ålder. Samtidigt som samhället ser en som vuxen mycket tidigare än förr. 1909 var rösträttsåldern 24 år.
Jag förbryllas över människans vilja att göra något vettigt. Något meningsfullt. Något som betyder något. När det egentligen, i det stora hela, oftast inte betyder ett skvatt. Hur mycket av det du utför idag, som du ser som meningsfullt, kommer ha någon som helst avgörande betydelse om låt säga 50 år? Nada. Ändå måste vi. Tycker vi själva. Egoism.
På något sätt uppför vi oss dessutom som apor som förtjusas över att kunna påverka sin omgivning. Vi älskar att kunna påverka saker och ting. Apan lär sig att om den gör på ett visst sätt så händer det eller det. Vi älskar att se hur vi kan påverka vår omgivning. Genom att tjata kan jag uppnå detta. Genom att hota uppnår jag det. Genom att bli framgångsrik händer ditten och datten. Genom att skriva den där insändaren blir jag sedd. Vad är poängen med allt detta? varför detta bekräftelsebehov? Varför detta förbannade behov att synas hela tiden? Varför måste vi hela tiden sätta våra egna behov i första rummet när vi ända har allt vi behöver?
Fler frågor?
Jag förbryllas över människans vilja att göra något vettigt. Något meningsfullt. Något som betyder något. När det egentligen, i det stora hela, oftast inte betyder ett skvatt. Hur mycket av det du utför idag, som du ser som meningsfullt, kommer ha någon som helst avgörande betydelse om låt säga 50 år? Nada. Ändå måste vi. Tycker vi själva. Egoism.
På något sätt uppför vi oss dessutom som apor som förtjusas över att kunna påverka sin omgivning. Vi älskar att kunna påverka saker och ting. Apan lär sig att om den gör på ett visst sätt så händer det eller det. Vi älskar att se hur vi kan påverka vår omgivning. Genom att tjata kan jag uppnå detta. Genom att hota uppnår jag det. Genom att bli framgångsrik händer ditten och datten. Genom att skriva den där insändaren blir jag sedd. Vad är poängen med allt detta? varför detta bekräftelsebehov? Varför detta förbannade behov att synas hela tiden? Varför måste vi hela tiden sätta våra egna behov i första rummet när vi ända har allt vi behöver?
Fler frågor?
posted by Akut Insikt at
10:14 fm
1 Comments:
Rent universellt sett är vi människor helt obetydliga. Vi är små organismer som springer omkring på en liten prick på rymdkartan och tror att vi är något. Vi har hjärnor som hålls igång medelst elektriska impulser, dvs vi tänker. Egentligen är det ju helt meningslöst, men som tur är för vår överlevnad så har vi förmågan att uppfatta njutning vilket gör att vi strävar efter största möjliga ditto. Mycket mer är det inte. Jakten på njutning i olika former gör att vi kämpar vidare. Och varför inte? Våra liv är så korta så vad annat ska man ha för sig. Tjäna pengar, gå på bio, åka på semester, eller vad nu folk tycker är roligt. Sen är det slutt.
By
Anonym, at 9:42 fm
Skicka en kommentar
<< Home