Akut Insikt

onsdag, mars 29, 2006

Jag åker en rulltrappa nästan varje dag. Den är ganska kort och det finns inga vanliga trappor. Alltid när jag kommer till den är det en hel skock med människor som skall åka upp samtidigt som mig. Jag står som regel ganska långt bak i kön till trappan.

Där har vi förutsättningarna.

Som ni känner till så finns det oskrivna regler för hur man åker rulltrappa; man står till höger om man inte vill gå i rulltrappan och man går i rulltrappan till vänster.

Alltid. Alltid, börjar det med att några stycken följer de här reglerna och några går uppför och andra åker. Därefter börjar det alltid med att någon, som uppenbarligen inte känner till de här reglerna, ställer sig där man skall gå varpå det bildas dubbla rader i hela rulltrappan.

Först när detta sker blir det någon fart på köbildningen (eller icke-köbildningen), dvs först då minskar kön snabbare. Detta beror naturligtvis på att när man tillämpar reglerna så är delar av rulltrappan tom (eftersom alla inte går i trappan), men när någon fuskar så flyttas vi effektivt uppåt.

Sensmoralen är att trots att vi inte följer dessa oskrivna regler så blir slutresultatet mer effektivt än om vi skulle gjort det. Jag vet inte, samtidigt som man kan störa sig lite på att man inte kan gå i trappan (eftersom jag är en sådan som går i rulltrappan) så är det alldeles uppenbart att jag tjänar tid på detta hänsynslösa beteende.

Kanske är vi skapade till effektivitetsmaskiner utan att vi tänker på det...

Eller ställer sig de här lagbrytarna där medvetet för de andras bästa????