Skit på dig Anrell.

Idrottsgalan.

Döva Alexandra Polivanchuk vann priset som årets idrottare med funktionshinder. Den som kan tala om för mig på vilket sätt en döv är förhindrad att simma som vanligt folk (förutom att hon inte skulle höra startskottet, men det skulle inte krävas en Einstien precis för att komma på ett startsystem som både hörande och ickehörande skulle kunna uppskatta) får en puss och en klapp på stjärten av farbror Insikt.

Kung Tony vann två priser igår. Först vann han priset för årets manlige idrottare, mest för att detta skulle vara Tonys år (enligt tidigare nämnd kampanj). De var tvungen att sejfa och ge honom ett pris innan de osäkra Jerringpriset delades ut. Dels för att Tony inte skulle få gå ifrån galan igen utan pris, men också för att R Gustafssons sketch vore tämligan malplacerad om Tony inte vunnit något.

Det som slog mig var dock att det nog är värst för Tony själv att Anrell drivit denna kampanj (och inte de andra deltagarna som jag skrev igår). Idrottsmän brukar vilja tävla på lika villkor. Lika villkor var det bara så till vida att alla nominerade tilldelats telefonnummer. Det kommer för alltid kunna ifrågasättas ifall han skulle vunnit utan denna massiva kampanj.

Det tråkiga i sammanhanget är att jag tror att Tony hade vunnit utan stolpskottet Anrells insats.

Angående Anrell... Jag vet inte om någon talat om för honom att den person han trodde var Stefan Holms mamma från förra årets gala i själva verket var Agneta Aronsson (tränare för den funktionshindrade dressyrryttarinna som vann priset i fjol). Mest gick han väl på det för att bildproducenten tydligen hade fått för sig samma sak och hela tiden zoomade in Agneta när Stefan vann ett pris.